Någon gång funderat över hur en djurförsöksetisk nämnd fungerar?
För att få utföra djurförsöks krävs det att anläggningen där djuren ska hållas är godkänd för ändamålet och att personalen som har hand om djuren har rätt utbildning. Utöver detta behövs också en ansvarig forskare som ansöker om etiskt tillstånd för att utföra djurförsöket. Ansökan skickas till en djurförsöksetisk nämnd som går igenom ansökan och tar beslut kring om det är etiskt försvarbart att genomföra djurförsök. Man bedömer alltså varje enskilt fall.
I Sverige finns det sex nämnder som består av 12 stycken ledamöter samt en sekreterare och en ordförande med domarutbildning. Sammansättning av ledamöter ser ut på så sätt att fyra är forskare som bedriver djurförsök själva, två är ledamöter som jobbar på en försöksanläggning där djuren hålls och som även tar hand om djuren. Andra halvan av ledamöterna är så kallade lekmän för att representera folket varav fyra är politiker och två är representanter för djurskyddsorganisationer. I dagsläget är det Djurskyddet Sverige och Svenska Djurskyddsorganisationen som bemannar dessa platser.
Nämnden bedömer i första hand om nyttan av försöker överväger djurens eventuella lidande samt att forskargruppen har säkerställt att det inte går att utföra experimentet på något annat sätt än genom djurförsök. Det kallas att man tar hänsyn till “3R” och endast om dessa är uppfyllda kan nämnden godkänna ansökan. De 3R står för Replace, Reduce och Refine.
I första hand ska forskargruppen helt ersätta djurförsök med en annan metod (Replace) och om det inte går så krävs en motivering. När det inte är möjligt att genomföra försök utan djur så behöver man ändå ta hänsyn till att minska antalet djur som behöver användas i försök (Reduce). Till sist ska gruppen planera för att minska djurens lidande och förfina de metoder som man avser testa på djuren (Refine).
Djurens välfärd ska under försöket vara så hög som möjligt och man behöver kunna motivera varför djur till exempelvis kan komma behöva hållas ensamma eller med mindre bomaterial eller genomgå vissa typer av försök.
Förutom att forskargruppen måste kunna redovisa hur nyttan överväger lidandet hos djuren måste försöket testa något nytt, man får alltså inte genomföra ett försök som har som syfte att visa något som redan är känt. I Göteborgs djurförsöksetiska nämnd avslogs t.ex. en ansökan där en forskargrupp ville begränsa mjölkkors möjlighet till att gå på bete eftersom det redan finns forskning som visar på ökad välfärd hos kor som får gå på bete. Det är dock mycket ovanligt att en ansökan avslås, däremot kan en enskild lekman eller forskare välja att reservera sig mot nämndens beslut.
I en pilotstudie från 2021 undersökte man om prövningen i den djurförsöksetiska nämnden lever upp till sin funktion. I de ansökningar och beslut som man tittade igenom fanns det dock en del brister och det gällde t.ex. redogörelser för hur man hade tagit hänsyn till 3R och hur man hade vägt nytta mot lidande. Forskarna bakom studien efterlyser mer utbildning rörande dessa frågor för ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna och att det skulle finnas en guide för att kunna bedöma vilken påverkan olika ingrepp har på olika djur. Man lyfter även att den svenska och den europeiska lagstiftningen kring djurförsök inte alltid stämmer överens, vilket ytterligare försvårar nämndernas arbete.
Här kan ni läsa studien:
Jörgensen, S., Lindsjö, J., Weber, E. M., & Röcklinsberg, H. (2021). Reviewing the Review: A Pilot Study of the Ethical Review Process of Animal Research in Sweden. Animals : an open access journal from MDPI, 11(3), 708. https://doi.org/10.3390/ani11030708
Text: Paulina Lundberg och Emelie De Boussard
Läs mer här:
Djurens rätt. Djurförsöksetiska nämnder. https://www.djurensratt.se/djur…/djurforsoksetiska-namnder
Jordbruksverket. Etiskt godkännande av djurförsök. https://jordbruksverket.se/…/forsoksdjur…/forsoksdjur…
Jordbruksverket. 3R. https://jordbruksverket.se/…/sveriges-3r…/det-har-ar-3r
