hästhållning

God hästhållning, vad innebär det egentligen?

Efter en artikel i Hippson (24/1) har det blossat upp en debatt om hästhållning i sociala medier, med många åsikter. Men vad säger egentligen forskningen?

Här är tre enkla, vetenskapsbaserade riktlinjer för god hästhållning som går att tillämpa på alla hästar, i alla situationer:

Varje häst – oavsett användningsområde – har tre grundläggande behov:
1. Att äta ofta

Hästar är obligata gräsätare med små magsäckar. Både deras matsmältningssystem och beteendebiologi är anpassade till att äta grovfoder i cirka 15–18 timmar per dygn. Det innebär att de behöver äta ofta, snarare än mycket, för att må bra. Hästar som tvingas stå med tom mage riskerar att få bland annat kolik och magsår.

Får de inte utlopp för sitt tuggbehov riskerar de dessutom att utveckla problembeteenden som stereotypier och aggression. Det kan vara en utmaning att tillgodose hästens behov av att äta grovfoder under större delen av dygnet. Genom att ge hö i finmaskiga hönät, höbollar eller behållare av slow feeder-typ kan man förlänga ättiden även vid portionerad giva. Man kan även sprida ut höet i mycket små portioner över hela hagen eller lägga in sly för att ge hästarna något att tugga på mellan måltiderna. Halm av god kvalitet är utmärkt för att främja tuggbehovet utan att tillföra många kalorier till foderstaten.

2. Att röra sig över stora ytor

I naturligt tillstånd rör sig hästar i skritt över stora hemområden, ibland så långt som 20 till 80 kilometer på ett dygn. Även i en hage kan de röra sig många kilometer varje dag. Hästar är skapta för att röra sig. Därför är det inte särskilt förvånande att forskningen visar att boxvistelse ökar risken för både fysiska problem och beteendeproblem. I studier har man till exempel sett en koppling mellan tid på box och aggressivitet mot människor, stressrelaterade beteenden och stereotypier som till exempel vävning och boxvandring. Boxvistelse ökar även risken för kolik, magsår och svagare skelett. Det finns mycket man kan göra för att främja hästens rörelsebehov även i mindre hagar. Genom att dra om staket, skapa gångsystem, placera ut mat och vatten långt ifrån varandra eller lägga ut naturliga hinder som stockar kan man bidra till att hästarna rör sig mer även på begränsade ytor.

3. Att ha fysisk kontakt med andra hästar

Hästar är flockdjur och har ett grundläggande behov av att umgås med artfränder. Det räcker inte att hästar ser andra hästar över staketet eller genom boxgallret. För att må bra behöver de kunna interagera fysiskt med varandra; nosa, klia, stå nära eller leka. I studier har man bland annat sett att hästar som får komma ut i flock efter en period av boxuppstallning blir mer optimistiska. Alla hästar bör därför ha sällskap av minst en annan häst i hagen.

Varför är det viktigt att som hästägare känna till hästens naturliga behov?

För att forskningen visar att hästar som inte får sina mest grundläggande behov tillgodosedda mår dåligt. Även hästar som på ytan kan verka friska kan lida om de inte får tillräckligt med grovfoder, utevistelse eller social kontakt med artfränder. Detta gäller både hobbyhästar och tävlingshästar.Som hästägare har vi ansvar för våra hästars välbefinnande. Genom att se till att dessa tre grundläggande behov är uppfyllda kan vi komma en bra bit på vägen mot en sund hästhållning!

Jansson, A., Harris, P., Larsdotter Davey, S., Luthersson, N., Ragnarsson, S., Ringmark, S. 2021. Straw as an alternative to grass forage in horses. Animals 11

Löckener, S., Reese, S., Erhard, M., Wöhr, A-C. 2016. Pasturing in herds after housing in horseboxes induces a positive cognitive bias in horses. Journal of Veterinary Behaviour 11

McGreevy, P. 2012. Equine Behaviour, SaundersRochais, C., Henry, S., Hausberger, M. 2018. “Hay-bags” and “Slow feeders”: Testing their impact on horse behaviour and welfare. Applied Animal Behaviour Science 198

Ruet, A., Lemarchand, J., Parias, C., Mach, N., Moisan, M-P., Foury, A., Briant, C., Lansade, L. 2019. Housing Horses in Individual Boxes Is a Challenge with Regard to Welfare. Animals 9

Weinert, J.R., Werner, J., Williams, C.A. 2020. Validation and implementation of an automated chew sensor based remote monitoring device as tool for equine grazing research. Journal of Equine Veterinary Science 88

Text Etolog Renate Larssen
Dela inlägg