Föreläsare 2020

Här följer en presentation av årets föreläsare.

Kl. 09.15-10.00 den 29 november kommer Albin Gräns att hålla en föreläsning med titeln “Fiskar och vattenbruk, idag och imorgon”.
Föreläsare nummer ett är ingen mindre än Albin Gräns, forskare vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU och hedersmedlem i Sveriges Akademiska Etologer!
Albin Gräns tilldelades Djurskyddet Sveriges Djurskyddspris 2020 för sitt arbete med fiskars välfärd.

Kl. 10.15-11.00 kommer Linda Marie Hannius, doktorand vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges Lantbruks Universitet (SLU) att hålla en föreläsning om grupphållning av suggor! Titeln är ” Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem – grymt?
Linda Marie Hannius presenterar sin föreläsning såhär:
Det pågår en övergång från individuell uppstallning till grupphållning av dräktiga suggor i Europa. Smågrisproduktionen är uppbyggd på omgångsuppfödning där stabila suggrupper behålls över flera kullar. Så småningom är det dock nödvändigt att rekrytera nya gyltor in i dessa grupper.
Grupphållning av suggor har tydliga djurvälfärdsfördelar, till exempel får suggorna möjlighet att röra sig fritt och utföra viktiga naturliga beteenden, men risken för att suggorna skadar varandra allvarligt är också högre i dessa system. Aggressiva beteenden är viktiga normala beteenden hos grisar och speciellt viktigt under utvecklingen av hierarki i en ny grupp. Slagsmål efter introduktion av nya suggor i redan etablerade suggrupper resulterar ofta i allvarliga skador, vilket ibland leder till avlivning. Detta är således inte bara ett välfärdsproblem för suggorna, utan även ett ekonomiskt problem för producenterna när de tvingas ta ur suggor ur produktion tidigare än planerat.
I min föreläsning kommer jag ta upp resultat från tidigare forskning men även lite ny data från doktorandprojektet. Vi hoppas att resultaten från vår forskning ska öka kunskapen om sociala beteenden hos suggor i grupphållningssystem och så småningom leda till att vi använder grisar som är såväl genetiskt som beteendemässigt lämpliga för grupphållningssystem.

Kl. 11.15-12.00 kommer Astrid Söderquist, MSc Biologi inriktning Etologi, att föreläsa om grisens personlighet i djurvälfärdsforskning!
Vilken betydelse har djurens personlighet när vi försöker mäta deras välfärd? I mitt masterarbete ville jag ta reda på om grisar som utsätts för en stressfull situation i par upplever mindre obehag än ensamma grisar. Jag studerade även grisarnas personlighet eftersom individer kan reagera olika starkt och med olika strategier på samma stressor.
Men hur mäter man personlighet på ett sätt som är relevant för just grisens beteende? Tidigare studier har oftast genomförts med en metod som är tveksam ur ett etologiskt perspektiv. Den överlägset vanligaste metoden för att studera grisens personlighet har varit att hålla fast grisen på rygg och mäta hur mycket den kämpar emot. Kopplingen mellan personlighet och behov av socialt stöd har dessutom knappt studerats alls. Jag valde därför att tänka nytt och bygga ihop ett eget personlighetstest. I den här föreläsningen berättar jag hur personlighetstestet gick till och vilka svar det gav om hur grisens personlighet påverkar hur den hanterar utmaningar.

Kl. 13.00-13.45 kommer Louise Hedlund, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings Universitet, att hålla en föreläsning om Kläckeristress hos värphönskycklingar!
Louise Hedlund presenterar sin forskning såhär:
I Sverige kläcks varje år 8.2 miljoner hönskycklingar för att födas upp till värphöns. Kycklingarna kläcks på storskaliga kläckerier i inkubatorer som rymmer drygt 57 000 djur. När kycklingarna tas ut ur inkubatorn separeras de från äggskalen och hälls ut på ett transportband. Bandet transporterar dem till en könssorteringsstation där tupparna rensas bort och avlivas med koldioxid. Hönskycklingarna transporteras via en vaccinationsstation vidare in i en robot som räknar och packar dem i lådor. Lådorna lastas på en transport och körs till gårdar i och utanför Sverige.
Med stöd av de stresshormonmätningar vi har gjort kan vi med säkerhet säga att kläckerihanteringen är stressande för de nykläckta kycklingarna – men hur påverkar det dem? I flertalet studier har vi undersökt kort- och långvariga effekter av kläckeristress på beteende, stresshormonnivåer, vikt, kognitiv förmåga och fjäderhackning.
Vi hoppas att vår forskning ska öka kunskapen om kläckerihantering och småningom bidra till ökad djurvälfärd för kycklingarna samt att lagar stiftas kring kläckerihantering.

Kl. 15.00-15.45 den 29 november kommer en representant från Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) projekt ”Ko och kalv tillsammans” som pågår just nu  att berätta mer om projektet.
Vid SLU i Uppsala pågår nu ett forskningsprojekt där en del av mjölkkorna i SLUs mjölkbesättning på Nationellt centrum för lantbrukets djur (Uppsala, Lövsta) hålls tillsammans med sina kalvar i början av laktationen. Syftet med projektet är att ta reda på hur kalvar kan integreras i skötselsystem för automatisk mjölkning.
Kan man låta kalven gå kvar hos kon i system med automatisk mjölkning? Hur påverkar det mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet?

Varmt välkomna!

Mer information om eventet hittar ni här.