Senaste nytt

Inlägg från vår facebooksida

Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus

Sveriges Akademiska Etologer är etologernas yrkesorganisation. Etologer anslutna till Sveriges Akademiska Etologer har en gedigen akademisk utbildning och står för hög kvalitet. Hör av dig till oss om du har frågor eller vill komma i kontakt med en etolog!
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Kycklingarna i livsmedelsindustrin

Enligt djurskyddslagen ska alla djur behandlas väl och få möjlighet att utföra naturliga beteenden. Trots det hålls upp till 25 kycklingar per kvadratmeter i livsmedelsindustrin utan någon annan sysselsättning än varandra, mat och vatten.

Kycklingarna som hålls i livsmedelsindustrin härstammar från djungelhönan. Trots att de i dagsläget skiljer sig mycket åt i utseende har även de små kycklingarna i industrin kvar samma behov. Naturliga beteenden är för en kyckling att kunna gömma sig hos sin mamma, att kunna leta efter mat genom att picka och krafsa i marken och att sitta högt upp på natten.

Inom livsmedelsindustrin föds kycklingar upp på kläckerier, transporteras till en gård där de får leva i ca 35 dagar innan de transporteras igen till ett slakteri. Under sin korta livstid hålls de i stora stallar med tiotusentals lika gamla individer, ihopträngda med mindre yta per individ än värphönor i bur. De har inga gömställen, de får aldrig heller träffa en vuxen individ.

Det enda material kycklingarna har att picka och födosöka i är samma strö som de tiotusentals andra kycklingarna också gör sina behov på. Det byts inte ut under den korta tid de får leva.

Det finns bättre alternativ. Kycklingar som föds upp med tillgång till utevistelse, tillgång till gömställen och upphöjda sittplatser har i mycket större utsträckning möjlighet att bete sig naturligt. De är dock fortfarande väldigt få i jämförelse med de 99 miljoner andra kycklingarna som föds upp trångt i stallar bara i Sverige varje år.

Kycklingarna i livsmedelsindustrin föds upp i störst antal av alla landlevande djur och har bristande möjligheter att bete sig naturligt. Dela gärna för att informera andra om deras liv och fråga gärna om du önskar veta mer.

Referenser:

Mench J.A. (2009) Behaviour of Fowl and other Domesticated Birds. I: The Ethology of Domestic Animals 2nd edition. Red: P. Jensen. CABI Publishing.

Bokkers E.A. & Koene P. (2003) Behaviour of fast-and slow growing broilers to 12 weeks of age and the physical consequences. Applied Animal Behaviour Science 81(1): 59-72.

Text: Anna Harenius
Fotograf: Andrea Gunnarson
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
IDAG ÄR SISTA ANMÄLAN!
Ni har väl inte missat SAEs stora höstevent 2018 om djurs kognition! Idag är sista dagen för att anmäla sig, sedan stänger anmälan!

Under helgen kommer vi att lyssna på föreläsningar om katters kognition, om djurs synsinne, korpkognition, kognitiv berikning och komparativ kognition!

Vi kommer även att ha aktiviteter i Skånes djurpark och knyta många intressanta kontakter inför framtiden!

Här hittar ni formuläret: https://goo.gl/forms/GzLZkePrI2EZcFUf1

All information som står i anmälan hittar ni också här i eventet och på vår hemsida (http://www.sverigesakademiskaetologer.se/event/).

Redan anmält dig? Glöm inte att idag även är sista betalningsdag!
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
I helgen var två av Infoutskottets medlemmar på fortbildning vid SLU i Skara då det var helgträff på distanskursen Hund- och kattetologi.

På bilderna ser ni överst kursansvarig Christina Lindqvist som föreläste om kattens naturliga beteenden, vilket bland annat innefattar att sprida sina dofter på olika sätt och platser.

Elin Hirsch (t.v.) på Tail Up har forskat om grupphållning av katt och berättade bland annat hur man kan se på kattens öron och mun om de har ont.

Caroline Alupo (t.h.) från 6 ben & 1 svans höll sedan föreläsning hela söndagen om hundens flockliv, språk & beteenden samt hundpsykologi. På bilden ser ni hundar som försöker undkomma en för dem obehaglig situation genom att luta sig bort. Utöver föreläsningarna fick deltagarna i mindre grupper diskutera ett par utvalda kapitel från kurslitteraturen om katt och välja en populärvetenskaplig bok att granska inför nästa helgträff.

På kursen fanns flera deltagare, bland annat etologer, djurlärare, veterinärer, djurskyddskontrollanter, djursjukskötare, djurvårdare och även de som inte jobbade med djur utan enbart ville lära sig mer om sina egna sällskapsdjur.

Kursen går på kvartsfart en termin och är öppen för alla som har grundläggande behörighet för att studera på universitetet. Mer info om kursen hittar ni här; https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/kurser/?anmkod=10219.1819&sprak=sv

Text: Ann-Sofie Sandell & Emma Johansson, SAEs Infoutskott
Foto: Ann-Sofie Sandell, Djurkompassen
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Visste du att varje person i genomsnitt äter 215 ägg varje år?

Och visste du att det i Sverige produceras och säljs omkring 140 000 ton ägg varje år? Äggen kommer ifrån drygt 7 miljoner höns som i huvudsak är av rasen White Leghorn. White Leghorn är, som namnet indikerar, en vit höna som lägger vita ägg.

White Leghorn och andra värphöns är specifikt avlade för egenskaper som gynnar äggproduktion, så som äggmängd, äggstorlek, skalstyrka, ovilja att ruva, stark benstomme och lång produktionstid. Aveln har tagit fram en höna som lägger i genomsnitt 300 ägg per år – att jämföra med den vilda förfadern som inte kommer upp i en tiondel av det. De djur som används för kycklingköttproduktion går under samlingsnamnet Brolier och är en helt separat produktionsgren där djuren avlas för bland annat muskelansättning. Det sker inget utbyte av djur eller tjänster mellan dessa två verksamhetsområden.

Svenska värphöns kläcks på stora kläckerier – i Sverige har vi två stycken. Äggen sätts in i inkubatorer och tas ut 22 dagar senare. En inkubator har plats för tiotusentals ägg. I kläckeriet körs de daggamla kycklingarna på ett löpande band genom flera stationer. Först sorteras äggskalen bort. I nästa steg sorteras tupparna bort eftersom dessa inte lägger ägg och följaktligen inte kan användas inom äggproduktion. Tupparna avlivas medan hönsen går vidare till en vaccineringsstation och sedan till en räknemaskin som automatiskt portionerar ut rätt antal kycklingar i varje transportbox. Boxarna lastas på en transport som kör dem till unghönsgårdar. När kycklingarna närmar sig könsmognad flyttas de ut till de ca 2900 äggproducenter som finns runtom i Sverige. Där läggs de ägg som du sedan köper i mataffären. Sverige har också viss export av daggamla kycklingar till bland annat baltiska länder.

I min forskning på Linköpings Universitet är jag intresserad av vad som sker inne i kläckeriet och hur det påverkar de daggamla kycklingarna på kort och lång sikt. Vi har tagit blodprov på djuren i olika faser av sorteringsprocessen för att ta reda på stresshormonnivåer. Vi har också studerat hur kläckeriprocessen påverkar andra faktorer så som rädsla, vikt, äggproduktion, aggression och fjäderhackning. Resultaten är inskickade till en vetenskaplig tidskrift och förhoppningen är att de publiceras inom kort.

/ Louise Hedlund, etologidoktorand vid Linköping Universitet som gärna tar emot frågor om höns, äggproduktion, min forskning eller om djur i allmänhet på louise.hedlund@live.se.

Siffrorna i den här artikeln är från 2017 ; https://www.jordbruksverket.se/download/18.114a33071628876461093046/1522933398420/Marknadsrapport%20%C3%A4gg%202018.pdf

Bild: Jimmy Alenius
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
(KO)gnition

Kor har varit domesticerade i över 10 000 år, trots detta är kunskaperna om kors kognition och intelligens relativt låg. Det beror på att det mesta forskningen som berör kor har fokuserat på faktorer som rör själva produktionen.

För att förstå hur kor upplever sin omvärld behöver vi först titta på hur deras sinnen fungerar. Kors främsta sinne är synen och tack vare att ögonen sitter placerade på varsin sida om huvudet har de ett brett synfält. Kor hör bättre än hästar men har svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer, vilket gör att de är mer på sin vakt för rovdjur. Kors doftsinne är gott och doftsignaler är viktiga för kommunikationen mellan kor. Kor känner alla fyra grundsmaker och kan med hjälp av doft och smak hitta bl.a. salt. Känselsinnet hos kor är välutvecklat och kor använder t.ex. sin känsliga mule för att hitta lämplig mat. Man ska dock vara medveten om att kor, som är ett bytesdjur, gärna döljer om de har ont varför de inte alltid reagerar på beröring som är smärtsam. Kor är känsliga för beröring av människor men uppskattar att bli kliade på vissa ställen t.ex. bakom öronen.

Kor är riktigt bra på att komma ihåg andra kor och de är inte beroende av t.ex. dofter för att känna igen andra individer utan synen räcker. Kor är ju som bekant flockdjur, så att komma ihåg och känna igen olika individer i flocken är viktigt. Kor formar livslånga band till varandra och lär sig bl.a. genom att titta på andra kor. Sociala interaktioner kor emellan är även viktiga vid situationer som kan upplevas stressande, om korna kan se eller röra varandra har de lättare att hantera stress, än om de är isolerade.

Kor visar ögonvitorna när de upplever positiva känslor, men även när de upplever negativa känslor som rädsla och frustration. Enkelt förklarat visar kon lite av ögonvitan när hon upplever positiva känslor och mer av ögonvitan i situationer där hon upplever rädsla och/eller stress. Det går även att läsa av en kos känsloläge genom att titta på hennes öron, avslappnade öron eller öron som är riktade bakåt indikerar att kon upplever något positivt eller är avslappnad medan spända och framåtriktade öron indikerar att kon upplever mer negativa känslor. Kors känsloläge påverkar även hur de agerar i olika situationer, om de är stressade är de mer pessimistiska i sin tolkning av omvärlden, än om de inte är stressade.

Kor har ett gott spatialt minne, dvs. de kommer ihåg vart de hittar mat i sin omgivningen. En egenskap som är nödvändig för att kunna beta så effektivt som möjligt. De har även ett gott långtidsminne och kommer ihåg vilka människor som har varit snälla/dumma mot dem.

Kor är fantastiska djur och de är långt mer komplexa än vad många kanske tror!

Marino, L., & Allen, K. (2017). The psychology of cows. Animal Behavior and Cognition, 4(4), 474-498.

Emelie Deboussard
Kognitionsetologerna
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
I oktober blir temat på inläggen lantbruksdjur. Ni kommer band annat att få läsa om kycklingar och kor. Missa inte det!

Har du frågor kring något som vi tar upp? Passa då på att skriva en kommentar eller mejla oss på info@sverigesakademiskaetologer.se.

Bild: Astrid Söderquist, SAE-infoutskottet, EmotionsEtologen