Senaste nytt

Inlägg från vår facebooksida

Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus

Sveriges Akademiska Etologer är etologernas yrkesorganisation. Etologer anslutna till Sveriges Akademiska Etologer har en gedigen akademisk utbildning och står för hög kvalitet. Hör av dig till oss om du har frågor eller vill komma i kontakt med en etolog!
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus3 days ago
Vad vet vi om hästens sociala liv?

För att lära sig mer om hästens sociala liv har forskare studerat ferala hästar runt om i världen. Alltså hästar som en gång har levt med människan men som av olika anledningar har släppts ut och nu lever i det fria. I Europa hittar vi ferala hästar i bl.a. Portugal och Spanien.

Vi vet att hästar lever i grupper med en eller flera hingstar, flera ston samt deras föl. När fölen blir könsmogna lämnar de gruppen, för att undvika inavel. Man har även sett att ston kan byta grupp p.g.a. aggressioner inom den egna gruppen. Det finns även grupper med endast hingstar och då handlar det ofta om unga hingstar som ännu inte har hittar några ston.

Hästarna skapar starka band till varandra och dessa bidrar till flockens stabilitet. Ston föredrar att skapa sociala band med andra ston som de är besläktade med. Hingstar föredrar däremot att skapa sociala band med de ston i flocken som de inte är besläktade med. Hästar ses sällan samarbeta och de skyddar inte heller varandra mot aggressivitet från andra individer. Tidigare trodde man att flocken leddes av ett dominant ledarsto men idag vet man att flockens aktiviteter kan initieras av i princip vilken häst som helst.

I en grupp med hästar ses dominansordning eller rang i situationer där det förekommer någon form av resursbrist (foder, gräs, vatten osv.) Aggressiva interaktioner är vanligare hos hästar som hålls av oss människor än hos ferala hästar. Hästar som har liknande rang spenderar mer tid med varandra än med hästar som har en rang som är långt ifrån den egna. Troligtvis beror detta på att hästarna vill undvika aggressivitet. Rangordningen tycks heller inte påverka vilket sto som hingsten väljer att para sig med. Hingsten är inte heller nödvändigtvis den individ som har högst rang. Dominans beror på gruppsammansättning och talar egentligen bara om var i hierarkin en individ befinner sig, dominans är alltså inte en egenskap hos en individ.

Hästar och människor

Det finns ingen anledning för människan att försöka inta en ”ledarposition” gentemot i hästen, i hopp om att vara högre i rang. Det finns nämligen inga som helst bevis för att hästen skulle se människan som en del av sitt sociala system. Hästars beteende runt människor beror högst troligt på vad som har förstärkts och vad som inte har förstärkts. Hästar som visar aggressiva beteenden mot människor vid t.ex. utfodring har antagligen fått sitt beteende förstärkt genom att människan har gått iväg från fodret samtidigt som hästen har strukit öronen bakåt eller har huggit i luften eller genom att de har visat dessa beteenden samtidigt som de har fått sitt foder. Om fysisk bestraffning används i dessa lägen ökar risken för fler aggressiva beteenden och dessutom äventyras hästens välfärd om den tillfogas smärta. Forskarna hoppas att vi framöver förklarar hästars beteende mot människan med utgångspunkt i hästens beteende och inlärningsförmåga och inte utifrån ett antropomorfistiskt synsätt.

Emelie Deboussard
Kognitionsetologerna

Referenser:

Hartman, E., Christensen, J. W., McGreevy, P. D. (2017) Dominance and Leadership: Useful Concepts in Human-Horse Interactions? Journal of Equine Veterinary Science. 52, 1-9.

Heitor, F., do Mar Oom, M., Vincente, L. (2006) Social relationships in a herd of Sorraia horses: Part II. Factors affecting affiliative relationships and sexual behaviours. Behavioural Processes. 73, 231-239.

Ringhofer, M., Inoue, S., Mendoca, R. S., Pereira, C., Matsuzawa, T., Hirata, S., Yamamoto, S. (2017) Comparison of the social systems of primates and feral horses: data from a newly established research site on Serra D’Arga, northern Portugal. Primates, 58, 479-494.
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus1 week ago
Krubbitarremmen – minskar den ett oönskat beteende hos hästen eller bidrar den till sämre välfärd

Vissa hästhållare använder en så kallad krubbitarem på sina krubbitande hästar, men hur effektivt är det egentligen? Forskare menar att fokus bör ligga på att motverka de initiala anledningarna till krubbitning, snarare än att fysiskt hindra hästen från att utföra beteendet. Hästens välfärd påverkas av djurhållningen och exempel på faktorer som påverkar krubbitning är tidig avvänjning, brist på social kontakt, födosök samt utfodring av kraftfoder snarare än grovfoder.

Hästar spenderar ca 13-18 h/dag till betande och födosök i det vilda och begränsande av ättider kan resultera i, bland annat, magsår. Vidare har studier påvisat samband mellan utfodring av kraftfoder och krubbitning. Spannmål och sötat spannmål ökar tydligt frekvensen av krubbitning medan exempelvis lusernpellets inte ger ökad frekvens. Det foder du väljer till din häst kan således påverka behovet att krubbita.

Tillämpningar som avser att hindra hästen från att krubbita, exempelvis krubbitarrem eller avlägsnande av krubba, anses vara problematiska då de inte eliminerar det underliggande problemet till stereotypin. Vidare kan dessa typer av tillämpningar fortsatt minska djurens välfärd snarare än att öka den. Det finns studier som visar att krubbitning ökar risken för bland annat kolik och viktnedgång, dock är risken för kolik inte sammankopplad med att hästen sväljer luft vilket man trodde förr. Istället har det påvisats att krubbitare som hindras från att krubbita får ett ökat behov av att äta, vilket i kombination med att inte ha tillgång till foder, gör att rörligheten i mag-tarmkanalen minskar. Detta kan tyda på att en bra mag- tarmfunktion hos krubbitare är beroende av fri tillgång på foder eller krubbitarvänligt bottensubstrat.

Stereotypier är ett sätt för djuren att hantera sin levnadssituation och det har föreslagits att stereotypa beteenden lättar på ångest. Att inte begränsa djuren i utförandet av dessa beteenden kan med andra ord hålla dem fysiskt och psykiskt stabila. Sammanfattningsvis kan det vara positivt för din krubbitande häst att slippa krubbitarremmen.

Text & Bild: Janina Mattson Lindgren

Referenser:

Whisher, L., Raum, M., Pina, L., Pérez, L., Erb, H., Houpt, C. & Houpt, K. 2011. Effects of environmental factors on cribbing activity by horses. Applied Animal Behaviour Science. 135, 63-69.

Wickens, C.L. & Heleski, C.R. 2010. Crib-biting behavior in horses: A review. Applied Animal Behaviour Science. 128, 1-9.

Escalona, E., Okell, C., & Archer, D. 2014. Prevalence of and risk factors for colic in horses that display crib-biting behaviour. BMC Veterinary Research, 10, S3.
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus har lagt till 3 nya foton.2 weeks ago
Vill du lära dig mer om hästar och deras beteende?

Här är ett axplock av saker du kan få lära dig om du läser kursen Hästens beteendebiologi;
- Flyktbeteende varierar mellan raser!
- Anledningen att vi började utfodra hästar med spannmål var att vi hade förr hade för dålig kvalité på hö och halm så vi tvingades kompensera med kraftfoder
- Det är en myt att hästen inte skulle ha nån koppling mellan höger och vänster hjärnhalva
- Nosgrimmans ursprungliga funktion var inte att stänga hästens mun utan att hålla tränset på plats
- Rådet för att minska risken för tryckskador i munnen är att ha 2 bett som du varvar mellan + med att rida bettlöst

Nedan ser ni bilder från helgen första träff i kursen, där vi deltagare förutom att få föreläsningar även fick starta upp ett grupparbete där en mindre etologisk studie ska genomföras. Vid nästa helgträff ska vi förutom att redovisa våra resultat även få testa praktiskt att klickerträna och habituera hästar!

Information om kursen hittar ni på SLUs hemsida;
https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/kurser/?anmkod=30253.1718&sprak=sv
Vill ni istället läsa om hästens sinnen och beteenden helt på distans finns det även en kurs på LiU;
https://liu.se/utbildning/kurs/ete330
(Kurserna ges igen nästa vår!)

Bild 1: Jenny Yngvesson upplyser om hur en häst ser ut då den signalerar smärta
Bild 2: Marie Eisersiö ger exempel på varför hästen inte gör som vi vill
Bild 3; Malin Axel-Nilsson definierar vad som menas med temperament hos häst

Text: Ann-Sofie Sandell, Djurkompassen
Foton: Anna Larsson, etoLogiskt
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus2 weeks ago
Kan sättet vi håller våra hästar på påverka våra träningsresultat?

I Sverige ska hästar ges möjlighet till att röra sig fritt i samtliga gångarter, men det finns inga direkta krav på att detta måste ske just i en hage. I vissa länder finns inte ens detta minimikrav i lagstiftningen. Då kan vi fråga oss, hur påverkar betesdriften egentligen våra hästar? I en studie av Rivera et al. från 2002 studerade man skillnader i inridningsprocessen hos hästar som var beteshållna och hästar som hölls uppstallade.

De skillnader som konstaterades i studien var att de uppstallade hästarna behövde tränas under en längre period än de beteshållna hästarna innan de nådde samma resultat i sin träning. Beteenden som bockningar och kastande med huvudet förekom även i en högre grad under inridningen av de uppstallade hästarna. Slutsatsen av detta var att de beteshållna hästarna hade bättre möjlighet att få utlopp för fler naturliga beteenden, rörelse och sociala interaktioner i hagen, vilket resulterade i att de inte hade samma ”överskottsenergi” som de uppstallade hästarna när de tränades. Därmed gav träningen snabbare resultat för de beteshållna hästarna.

Ytterligare en studie av Sondergaard från 2003 visade på att hästar som hölls i grupp lärde sig snabbare än de som hölls individuellt. Denna studie visade på att de grupphållna hästarna både var mer lätthanterliga samt lärde sig olika moment snabbare gentemot de individuellt hållna hästarna. Träningen i denna studie handlade framförallt om saker som man ofta gör till vardags med sin häst, exempelvis lyfter hovarna på hästen, leder hästen osv.

Sammantaget från dessa två studier kan man alltså konstatera att grupphållning och betesdrift generellt bidrar till stabilare hästar som är mer lätthanterliga och lättlärda. Viktigt är dock att komma ihåg att gruppsammansättningen i stall och hagar är otroligt viktig för att uppnå bästa möjliga resultat.

Referenser:
* Behavioral and physiological responses of horses to initial training: the comparison between pastured versus stalled horses. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159102000916
* The effect of social environment and handling on the behavioural and physical development of young horses. http://library.wur.nl/WebQuery/clc/1708156

Text: Emma Johansson
Bild: Ann-Sofie Sandell
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus2 weeks ago
Visste du att…?

- Hästar har ett fantastiskt minne och kommer ihåg personerna som har haft hand om dem samt om interaktionen med dessa har varit positiv eller negativ.

- Hästar är väldigt bra på att se skillnad på olika personer och är i många fall bättre på att se skillnad på enäggstvillingar än vad människan är.

- Hästar förstår pekande gester från människan och kan ta hjälp av dessa för att hitta mat som har blivit gömd. Denna förmåga tycks utvecklas allt eftersom, äldre hästar är alltså bättre på att ta hjälp av våra gester, än yngre hästar.

- Hästar kan lära sig genom att titta på andra hästar som löser problem, men det krävs att de tittar på en bekant häst som är högre i rang än dem själva. Yngre hästar lär sig snabbare genom att observera andra hästar som löser problem, än äldre hästar. Det är dock oklart om detta beror på rangordning eller att yngre hästar är mer nyfikna och benägna att undersöka saker.

- Hästar kan se skillnad på objekt som visas på bild (2D) och samma objekt som visas som en figur (3D).

- Hästar kan lära sig att välja ”störst antal” , t.ex. genom att välja den bild som visar flest prickar.

- Hästar kan lära sig att göra skillnad på objekt som är större eller mindre i förhållande till ett utgångsobjekt.

- Hästars bakgrund påverkar hur de presterar i olika kognitiva test, vilket gör forskningsområdet till en utmaning. Men en sak är forskarna rörande överens om - ju mer vi lär oss om hästens kognitiva förmåga desto bättre välfärd kan vi erbjuda dem.

Brubaker, L. & Udell, M. A. R. (2016) Cognition and learning in horses (Equus caballus): What we know and why we should ask more. Behavioural Processes. 126, 121-131.

Emelie Deboussard
Kognitionsetologerna
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus3 weeks ago
Hur många av oss hästsportutövare funderar och reflekterar över hästens naturliga beteende på daglig basis?

Hästsporten är en traditionell bransch där uttryck, åsikter och handlingar ofta bygger på känslor, tro och berättelser. Genom att öka den evidensbaserade kunskapen kring hästens beteende hos hästentusiaster kan vi öka hästens välmående och minska onödiga missförstånd i relationen mellan häst och människa.

Idag finns det faktiskt ridskolor i Sverige som har dammat av de gamla teorilektionerna och utvecklat ett modernt utbildningssystem. Framtidens ridskolor är på ingång. En av ridskolorna som erbjuder ett modernt utbildningssystem är Ölmstad Rid- och körskällskap. Här har man 45 minuter hästkunskap och 45 minuter ridning, vid varje lektionstillfälle. Eleverna får lära sig allt om hästens flykt- och flockbeteenden, hästens sinnen och anatomi. Systemet infördes då personalen på ridskolan upplevde stor frustration över deras elevers bristande hästkunskap trots många års erfarenhet av hästar och god ridkunskap. De ville öka förståelsen och kunskapen om hästen som djur.
Etologikunskap är viktigt i ridsporten. Ridning är en farlig sport eftersom hästen är ett stort och tungt djur med mycket fart och styrka. Dessutom är det ett flyktdjur som reagerar snabbt och explosivt vid fara.

Att hästintresserade har utbildning i att läsa av hästens beteende och se olika signaler hos hästen, som minsta flykt- och försvarsbeteende, är viktigt för att minska olyckor vid hästhantering. Utbildning om hästens beteende blir viktigt för att öka både säkerheten och hästvälfärden. I traditionell ridsport drivs hästar till beteenden utanför deras naturliga beteenderepertoar vilket vissa individer klarar bättre än andra. Generellt sett är hästar dock extremt toleranta och det är viktigt att tänka på att även om vi kan träna hästar att utföra vissa saker är det nödvändigtvis inte en sund träningsmetod.

Forskare i ämnet är faktiskt rörande överens. Framgångsrik, human och etisk utbildning av hästar innebär att hästtränaren har en förståelse för hästens etologi, fysiologi och inlärningsteori. Detta har stor påverkan på hästvälfärden. Större förståelse för hästens etologi ger en bättre och mer effektiv hästträning och det minskar också feltolkningar vid interaktioner mellan häst och människa. Genom att känna till hästens beteendemässiga behov och preferenser, motivation och lärande ger det oss insikter i hur hästen reagerar som de gör när de placeras i vår mänskliga miljö.

Du kan läsa mitt examensarbete i ämnet på etolog.se

Text: Ellen Kilander
Bild: Philip Rasmusson