Senaste nytt

Inlägg från vår facebooksida

Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus

Sveriges Akademiska Etologer är etologernas yrkesorganisation. Etologer anslutna till Sveriges Akademiska Etologer har en gedigen akademisk utbildning och står för hög kvalitet. Hör av dig till oss om du har frågor eller vill komma i kontakt med en etolog!
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus2 days ago
Sveriges akademiska etologer önskar Glad midsommar!

Kom ihåg att ha koll på era husdjur under firandet idag, om ni till exempel tar med er hund till en festplats eller bjuder hem människor för att fira på hemmaplan. Precis som vid andra högtider då många människor samlas på en plats kan djur reagera olika, bland annat beroende på tidigare erfarenheter.

Var uppmärksam på hur just ditt djur reagerar och var redo att gå ifrån om du märker att djuret visar tecken på stress eller obehag. Är du osäker på hur din hund kommer reagera så håll avstånd till de tätaste folkmassorna eller lämna hunden hemma under tiden ni är på festligheter, om det är lugnare hemma. Lämna inte hunden ensam i bil eller bunden i en ny, stökig miljö utan uppsikt.

Ska ni bjuda hem människor så se till att djuret har en lugn plats att komma undan på. Aktivera er innan alla gäster kommer, så hunden/katten inte har lika mycket energi utan är motiverad till återhämtning. Var också uppmärksam så inte djuret norpar åt sig av eller blir matad med något ätbart som de inte ska få i sig.

Våga stå upp för ditt djur och dess integritet. Låt gästerna hälsa när de kommer innanför dörren eller om djuret kommer fram till dem, och våga säga nej om djuret själv gått undan eller visar tecken på rädsla, stress eller annat obehag. Är du bland okända människor och/eller på en ny plats är det extra viktigt att kunna säga nej till de som kommer fram och vill hälsa på din hund. En rädd hund som inte känner att den kan komma undan kan bli aggressiv för att slippa obehaget.

Är ni fler som ansvarar för djuret? Se till att den som har uppsyn över djuret håller sig nykter för att undvika skaderisker.

Text & foto; Ann-Sofie Sandell, @Djurkompassen
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus6 days ago
Hästunderstödda insatser är ett paraplybegrepp som förenar verksamheter som använder hästar i syfte att öka människans hälsa och välmående. Forskning visar att hälsoeffekterna på människan är mycket goda och intresset att använda hästar inom såväl utbildning, vård och omsorg ökar. Men hur är det med hästens hälsa och välmående? I ett examensarbete gjort vid Sveriges Lantbruksuniversitet undersöktes hur hästen påverkas av att delta i hästunderstödda insatser.

Forskning visar att hästar uppvisar mindre stressrelaterade beteenden och har lägre kortisolnivå under terapeutisk ridning än under ridning av erfarna, ”friska” ryttare. Detta skulle kunna förklaras av att erfarna ryttare har större förväntningar och krav inför och under interaktionen med hästen än vad deltagare i terapeutisk ridning har. Med hänsyn till att hästar av naturen är sociala och mycket känsliga och lyhörda för sin omgivning kan hästarna ha känt av ryttarnas förväntningar/krav och påverkats av detta. Det är också möjligt att mer erfarna ryttare har bättre förmåga att förutse hästens reaktioner och beteende, vilket ökar risken för att de lättare blir nervösa och omedvetet skapar stress eller reaktivitet hos hästarna.

I en annan studie upptäcktes dock att hästarna upplever det stressande att ridas av så kallade riskutsatta barn, som kan vara en målgrupp för hästunderstödda insatser. De riskutsatta barnen hade tendens till höga aggressionsnivåer och utåtagerande beteenden vilket kan förklara varför hästarna upplevde stress. Det är således viktigt att ta hänsyn till hästarna som deltar i hästunderstödda insatser och mer forskning behövs inom ämnet för att förstå hur olika deltagare kan påverka hästen. Kunskaper och medvetenhet om hur hästen påverkas är viktigt framför allt för hästens välfärd, men också för säkerheten och kvaliteten i interaktionen mellan häst och deltagare samt för den etiska acceptansen att använda hästar inom humanvård och -omsorg.

Examensarbetet gjordes av Isabella Hägg på Etologi och Djurskyddsprogrammet.

Text och bild: Isabella Hägg

Källor:

Fazio, E., Medica, P., Cravana, C., & Ferlazzo, A. 2013. Hypothalamic-pituitary-adrenal axis responses of horses to therapeutic riding program: Effects of different riders. Physiology & Behavior. 118, 138-143.

Johnson, R. A., Johnson, P. J., Megarani, D. V., Patel, S. D., Yaglom, H. D., Osterlind, S., Grindler, K., Vogelweid, C. M., Parker, T. M., Pascua, C. K. & Crowder, S. M. 2017. Horses working in therapeutic riding programs: cortisol, adrenocorticotropic hormone, glucose, and behavior stress indicators. Journal of Equine Veterinary Science. 57, 77-85.

Kaiser, L., Heleski, C.R., Siegford, J., & Smith, K.A. 2006. Stress-related behaviors among horses used in a therapeutic riding program. Journal of the American Veterinary Medical Association. 228, 39-45.

Keeling, L.J., Jonare, L. & Lanneborn, L. 2009. Investigating horse–human interactions: The effect of a nervous human. The Veterinary Journal. 181, 70-71.
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus2 weeks ago
Ett av alla sätt som djur kan hjälpa människan på är som läsdjur. Det kan innebära att hunden får jobb på skolan med att stötta barn som läser högt - men det kan också vara läsning ute i en grishage. För att få veta lite mer om det inte lika vanliga läsdjuret grisen har jag intervjuat grismatte och grishusse Leigh och Hans. Deras grisar får lyssna på läsning från både barn och vuxna ute i sin hage i Hälsingland.

Ibland när Leigh satte sig ute i hagen för att läsa märktes det att var grisarna var intresserade. Jag frågade hur grisarna var som läsdjur i jämförelse med hundar, eftersom de har terapiverksamhet med båda djurslagen, och fick svaret att:

”Grisen fungerar som publik och har en lugnande effekt på den som läser genom sin närvaro. Vi har inte tränat våra grisar att göra något speciellt, utan de beter sig som de vill. Oftast sätter de sig bredvid den som läser eller lägger sig och somnar. Den stora skillnaden mellan grisar och hundar, som vi upplever det, är att människor är ganska vana med att hundar visar intresse eller vill få kontakt. När grisar gör det väcker det ofta mer förundran. De flesta människor har kanske aldrig klappat en gris och ännu mindre fått kontakt med en gris på riktigt.”

När grisarna jobbar som läsdjur får de mer social kontakt med människor, men det är ändå upp till grisen själv om den vill vara med eller inte. Det är viktigt att grisen får känna sig trygg och bekväm. I dagsläget sker läsningen i grisarnas hage där hela grisgruppen går tillsammans. Särskilt tre grisar i gruppen är extra intresserade av att vara nära besökarna.

Just nu är det svårt att få igång ett samarbete med skolor för läsgrisarna, även om två av grisarna hade varit trygga nog i olika miljöer att kunna tränas till ett sådant uppdrag. Leigh och Hans tror dock att det trots allt kan vara en fördel för deltagarnas motivation att läsningen sker i just en lite annorlunda miljö. Även om grisverksamheten ännu är för ny för att kunna utvärderas till fullo så är en vanlig reaktion hos deltagarna att de blir förvånande över hur sociala och kontaktsökande grisarna är, och att grisarnas intresse motiverar dem till att läsa vidare.

Text: Astrid Söderquist, SAE-infoutskottet EmotionsEtologen
Bild och inspiration: Leigh och Hans, www.kyno-logisch.net

En pod om hund i skolan:
https://podtail.com/podcast/var-basta-van/hund-i-skolan-lararen-som-inte-skaller/
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus2 weeks ago
Vad händer om min katt går okastrerad ute?

Katten är otroligt populär som husdjur världen över - och Sverige är inget undantag. I vårt avlånga land finns det uppskattningsvis 1 200 000 antal katter.

Det är kanske lätt att tänka sig att alla dessa katter är samma välmående kisse som man själv har liggandes hemma på soffan. Kanske har man inte reflekterat särskilt mycket över om utekatten borde kastreras eller inte - för hursomhelst så klarar sig väl katter bra själva ute? Eller så vill man av etiska skäl inte inskränka på kattens integritet eller beröva den på chansen att bli förälder.

Men har du tänk på att..

..100 000 av Sveriges 1 200 000 katter går hemlösa?
..Så mycket som 3/4 av de hemlösa katterna kan dö innan de blivit ett halvår gamla?
..Ungefär varannan hemlös katt är för mager?
..Hemlösa katter löper risk att förfrysa, bli förgiftade, trafikskadade, sjuka och utsatta för våld – utan veterinärvård?
..En hemlös katt bara kan räkna med att leva i maximalt 5 år, trots att välmående katter kan bli över 20?
..Att Sveriges katthem ofta är överfulla och bara lyckas omplacera drygt 1/10 av de hemlösa katterna? Samt att de kanske inte ens tar emot ferala och människoskygga katter?

Hur blev det såhär?

En okastrerad utekatt kan snabbt få ungar som själva får kullar utanför ägarens vetskap. En okastrerad katthona föder ca 120 ungar under sitt liv vilket betyder att så många som 36 kattungar kan bli till på bara 16 månader från en enda okastrerad katt och dens avkommor!

Då ungefär hälften av hushållskatterna i Sverige går fritt ute har alltså vi som kattägare ett stort ansvar för hur vår katts frihet påverkar resten av kattpopulationen i Sverige - så tänk till en extra gång om din okastrerade utekatt.

Text: Astrid Söderquist, SAE-infoutskott, EmotionsEtologen
Bild: Katarina Sandberg

Källor:

Nutter F.B, Levine J.F. & Stoskopf M.K. 2004. Reproductive capacity of free-roaming domestic cats and kitten survival rate. Journal of the American Veterinary Medical Association. 225, 1399-1402.

Scott K.C., Levy J.K., Gorman S.P. & Newell Neidhart S.M. 2002. Body condition of feral cats and the effect of neutering. Journal of Applied Animal Welfare Science. 5, 203, 213.

Manimalisrapporten, 2017. http://manimalis.com/wp-content/uploads/2017/05/Manimalisrapporten-2017-web-1710.pdf
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus3 weeks ago
Redan de gamla grekerna…

Att använda djur för att öka sitt fysiska och/eller psykiska välmående har gamla anor och återfinns inom många kulturer. Bland jägarsamhällen var det vanligt att man skyllde olika olyckor eller negativa händelser på förargade andar från olika djur. För att hålla sig väl med dessa andar var det t.ex. viktigt att behandla djur med respekt oavsett om de var levande eller döda. Att hålla sig med ett personligt ”ande-djur” var vanligt bland ursprungsbefolkningen i Amerika såväl som Eurasien. Det gällde att hålla sig på god fot med sitt ”ande-djur” genom olika ritualer och om ett levande djur av samma art som ens ande-djur skulle dödas, genomfördes också olika ritualer, för att säkerställa att djuret skulle kunna reinkarneras.

Hundar och ormar har haft en särställning när det kommer till djur som anses ha läkande egenskaper. T.ex. kunde man gå till ett tempel i Epidaurus, i det antika Grekland, för att få behandling mot diverse åkommor. Som en del av behandlingen fick man ”sova” och under sömnen blev man slickad av hundar eller ormar och detta ska ha botat allt från blindhet till sår och utväxter. Sömnen var troligtvis påverkad av olika droger och man tror att de hundar som levde runt templet var tränade till att slicka på människor. Både hundar och ormar ansågs ha en nära koppling mellan liv och död och hundar var en länk mellan naturen och människan. Många kristna helgon avbildas tillsammans med hundar, dessa helgon ansågs ofta ha haft rykte om sig som helar och i mitten av 1500-talet i England rekommenderades det att kvinnor skulle ha en knähund, som bot mot diverse åkommor.

Under medeltiden ansåg den katolska kyrkan att allt hedniskt och spiritualistiskt skulle försvinna och många gamla traditioner av att använda djur och helare för att bota åkommor förbjöds. I början av 1700-talet vände dock vinden och att ha djur som sällskap och att använda dem för att t.ex. låta barn utveckla en känsla för ansvar blev vardag. I slutet av 1700-talet användes djur på mentalsjukhus och läkarna såg många positiva effekter hos patienterna. Även under 1800-talet hade djuren en viktig roll på olika institutioner och sjukhus.

Dock fick djuren stå tillbaka ännu en gång när man i början av 1900-talet ansåg att det inte var vetenskapligt riktigt att använda djur i vården. Diskussionen om att använda djur i vården väcktes åter under 1960-talet och idag är vi åter medvetna och upplysta om djurs positiva effekter på människans hälsa och välmående.

Text: Emelie Deboussard
Kognitionsetologerna
Bild: Emma Johansson, SAE-infoutskottet

Serpell, J. A. (2010) Animal-assisted interventions in historical perspective. I Handbook on Animal-Assisted Therapy. Theoretical foundations and guidelines for practice. Eds. Fine, A. H. Academic Press, USA.
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus
Sveriges Akademiska Etologer - djurens beteende i fokus3 weeks ago
Idag var det examensdag för studenterna på Etologi och Djurskyddsprogrammet, vilket betyder att det även var dags att kora bästa examensarbete! Stort grattis till vinnaren av stipendiet, Linn Segerlund, för ditt arbete om kaniner i zoobutiker!

Arbetet har titeln: Hållning av kaniner (Oryctolagus cuniculus) och kaniners beteende i zoobutiker - En inblick i kaninhållning, kaniners beteende samt välfärd i två inhysningssystem i svenska zoobutiker.

Vår motivering löd: Ett arbete om ett hittills nästan outforskat ämne trots att djuret är mycket vanligt som sällskapsdjur. Med en tydlig diskussion visar författaren hur djurhållningen påverkar etologi och välfärd hos djuren på ett tillgängligt sätt. Förutom att arbetet öppnar upp för vidare forskning är ämnet mycket aktuellt och det är viktigt att kaniners status höjs.

På bild: Linn Segerlund och Emma Lund från SAE:s styrelse.